onsdag 25 november 2009

Morgonlåtar

  1. Crazy in love
  2. Hands up
  3. Have you ever seen the rain
  4. Gimme gimme gimme
  5. Great expectations
Detta är då alltså låtar som spelats på repeat i mitt huvud när jag vaknat den senaste tiden. Och det är helt uppenbart att låten har satt agendan för dagen. En bra låt, eller en ok låt, har gjort cykelfärden till jobbet något enklare än de dagar då en riktig skitlåt har varit min theme song. Att vakna upp med Crazy in love i huvudet är att jämföra med en bra migränattack. Jill har väl kanske gjort en eller två skapliga bitar men denna är banne mig inte en av dom. Och morgonen när Hands up spelades upp i huvudet var riktigt otäck. Och CCR är helt ok, ABBA likaså (även om min hjärna valde en av de svagare bitarna) men vinnaren var ju såklart KISS. Den dagen gick jag ner i köket och satte på en kanna kaffe med ett leende på läpparna och kände mig oerhört stark och välutrustad inför stundande utmaningar. Ingenting kunde på mig ur balans! Känslan och den låtsas euforin krossades dock rätt kvickt av vind, regn och idioter i trafiken på vägen till jobbet. Men tänk om det hade varit sol, vindstilla och inga bilar ute den dagen? Du underbara och härliga tanke...

torsdag 19 november 2009

Bättre än originalet?

  1. Shania Twain
  2. Celine och Anastacia
  3. Pruttgubbe
  4. Countrypojkar
 Det finns tydligen inga som helst betänkligheter när det gäller att slakta låtar vilket denna lista ska påvisa. Offret som leds till slakten är AC/DC "You shook me all night long", en alldeles förträfflig låt. Vad som dock är enormt sorgligt är att etablerade artister tror att denna låten gör dom lite balla och rockiga om de framför den.
Först ut är fröken Twain. Säga vad man vill om henne (hon är sjukt snygg) men framföra AC/DC bitar är helt uppenbart inte hennes pryl. Det är så klämkäckt att det gör ont både i öron, ögon och mage.
Celine är i min bok 2500 mil ifrån allt som heter rock eller hårdrock. Men det tycker ju uppenbart inte hon. Ett stående nummer i hennes, rätt trista, Las Vegas show är att fullständigt förstöra låten. Och för att ytterligare visa tecken på dålig smak så bjuder hon in Anastacia. Va? Oerhört kasst.
Pruttgubben är nästan bäst av ovan nämnda akter. Han kan då alltså "spela" låtar men hjälp av lite luft och sina händer. Vad han tydligen inte märker är att det låter som han sitter och skiter fram låtar. Men det gör ju det bara roligare.
Hayseed Dixie gör ett rent klent försök även dom till en cover. Det som räddar dom är ju att de faktiskt är lite coola. Men är det bättre än originalet? Knappast.

tisdag 17 november 2009

Gnällspiken i mig

  1. Kropp som en 95 åring
  2. Svininfluensa
  3. Däckbyte
Medveten om att det är sjukt tråkigt att läsa om saker som för tillfället stör mig på något sätt men jag känner ett enormt tvång att dela med mig. Jag vill poängtera att detta inte på något sätt är stora saker/problem, bara lite allmänt sådär.
På första plats har vi min extremt klena kropp. Min rygg är tillverkad av tenn och tuggummi och av lilla minsta ansträngning så väljer den att strejka. Precis detta hände igen igår. Vaknar upp och förbannar först katten för att den klöst sönder hela min rygg och förmodligen bajsat och pinkat i såren. Men så var det ju inte, bara tuggummiryggen som tyckte det var dags att latja med mig igen. Så nu har man en hållning som en fantastiskt gammal man. Kommer förmodligen behöva gå och kissa mitt i natten snart...
Och med denna sjukt löjliga hållning så ska jag dessutom få en spruta i armen som enligt utsago ska ge en väldigt ont i armen. Alltså, en svag rygg plus tennisarm. Jag dras fortare och fortare neråt marken.
Och snart måste man dessutom byta däck på bilen. Okej, jag gör inte det själv för det är både ett smutsigt och tråkigt arbete. Jag gillar att betala för sånt. Lämna in bilen och sen prata lite skit med en kille (faktiskt alltid en kille) som är riktigt mycket bättre på att byta däck än jag.

Som ni märker är det relativt löjliga saker jag gnäller över men det blev så i alla fall. Men botemedlet för allt detta finns i denna underbart vackra låt.

måndag 16 november 2009

Snygg och lökig

  1. Livin' on a prayer
  2. Dead or a alive
  3. Runaway
  4. You give love a bad name
  5. I'll be there for you
Bon Jovi är det lökigaste bandet och ovanstående lista är enbart ett axplock av lökiga låtar. Märk väl att Bon Jovi faktiskt är sjukt bra. Så lökig i detta fallet kan bara tolkas som något positivt. Men det är en bedrift att leverera (hiphop-ord) så enormt många skapligt tramsiga låtar som ändå är extremt bra. Jämför gärna med andra "boy bands" med stora frisyrer så kommer ni se att Bon Jovi lätt vinner. Något som också är spännande med Bon Jovi är att både sångaren och gitarristen ser bra ut på riktigt OCH är duktiga. Det finns säkert andra liknande "snygga" band där det finns någon form av kompetens men det finns inga som håller upp det som just denna orkester/grupp. Skulle väl kanske vara grabbarna i Return i sånt fall...

onsdag 11 november 2009

Myles Kennedy är en av de goda

  1. Alter Bridge
  2. Solo
  3. Slash
  4. Mayfield Four
  5. Gitarrknäppare
Att gilla Alter Bridge är en paradox eftersom det säkert finns 100.000 liknande band som jag fullständigt avskyr. Men Alter Bridge har några ingredienser som andra orkestrar i samma "genre" totalt saknar. Dom har en sjuhelvetes gitarrknäppare i Mark Tremonti men framför allt så har dom Myles Kennedy på sång och gitarr. Jag har läst och sett jämförelser med Alter Bridge och Creed (3/4 av AB kommer från just nämnda rövband) men det är just Myles som är den stora skillnaden. Okej det är ingen rättvis jämförelse eftersom mongot i Creed faktiskt inte kan sjunga överhuvudtaget. Men det förtar ändå inte Myles sinnessjuka pipa.  Alter Bridge hamnar överst på Myles Kennedys lista.
På plats nummer 2 har vi hans solokarriär. Jag har förvisso inte hört speciellt mycket men det kvittar. Det jag hört är ruggigt bra och soloskivan som släpps under 2010 kommer bli extremt bra. Det bara är så.
På tredje plats hittar vi Slash. Och Slash har ju uppenbart väldigt bra smak eftersom Myles fick sjunga på hans upcoming album som även den släpps 2010.
På fjärde plats har vi det band som Myles frontade innan han hoppade över till AB. Låter som ett klent AB men ändå jävligt bra. Och sist men för bövelen inte minst så har vi Myles egna kvaliteter som gitarrist. Det är fan ingen dussinknäppare som innehar denna gudomliga sångröst. Nej nej, Myles är kunglig även på gura. Vilket inte gör det hela mindre trist. Aaaaight?

måndag 9 november 2009

Snabba bilar

  1. Röda bilar
  2. Svarta bilar
  3. Gråa bilar
  4. Vita bilar
  5. Andra färger på bilar
Jag är inte ett dugg intresserad utav hästkrafter, vridmoment eller annat teknisk dravel gällande bilmodeller, motorer, chip-trimning osv. Och anledningen till att jag är så ointresserad beror på att jag för rätt längesedan avslöjade hemligheten med det som ändå är mest intressant, nämligen farten. Och denna hemlighet kan enkelt sammanfattas med denna lista. Röda bilar är alltid snabbast och t ex gröna och gula bilar är alltid sjukt långsamma. Grå bilar är för övrigt de snabbaste bland "vanliga" bilar som typ Volvo, Saab, Toyota och andra Svenssonmärken. Så nu kan ni sluta köpa "allt om motor" och andra kräktråkiga tidningar, för allt ni behöver veta står här.

onsdag 4 november 2009

Bästa skriptspråken

  1. PHP
  2. Perl
  3. Ruby
  4. Tcl
  5. AppleScript
En lista över de bästa skriptspråken med en tillhörande förklaring till varför de förtjänar sin plats på listan. Fördelen med skriptspråk är att... Nej, det går inte. Detta är helt vansinnigt osexigt och inte ett dugg intressant. Att göra en lista över feta skriptspråk, programmeringsspråk och annan kringgränsande teknik är ungefär lika roligt som att göra en topp 5 lista över saker du brukar ha på din smörgås. Eller lika intressant som att läsa din facebook-status vad du brukar ha på din smörgås, och när du brukar äta den.
Jag stoppar därmed direkt och byter fokus till något som alltid är lika aktuellt. Nämligen vem som skulle vinna av Yngwie och Gud. Det är ointressant i vad de ska tävla i och det är ju som ni förstår en kuggfråga. Yngwie är Gud. Ungefär samma logik som används gällande en jämförelse mellan Lemmy och Gud. Got it?