Julklappslista

1. En flaska Jack Daniels överlämnad personligen av George Lynch
2. Ett par av Slash's använda skinnbrallor
   
3. Spons av Mesa Boogie
4. Plektrum och snabblektion av Paul Gilbert
5. Nyttigare Whoppers

Kanske inte så troligt att tomten infriar några av ovanstående punkter men drömma går ju.

Att sälja via annons

1. Grundläggande information
2. Bilder
   
3. Pris
4. Korrekthet
5. Personlig information

Att sälja saker på olika sidor på den globala motorvägen är lika populärt och stort som porr en gång var för internets utveckling. Rättelse; porr är fortfarande viktigt för internets utveckling. Hursomhelst så tänkte jag ta tillfälle i akt att nämna några grundläggande principer som gäller för annonser via sidor som blocket.se, ebay.com, tradera.se och så vidare. Det är ju alltför ofta man ser direkta felaktigheter i annonser som man antingen avfärdar som rena lögner eller så är annonserna så extremt felaktiga att de blir roliga. Anyway, nu börjar vi med några regler.
När jag antingen söker aktivt efter något via annonssidor eller bara slösurfar (testa vend.se och ni kommer aldrig ha tråkigt en sekund igen) så är den grundläggande informationen, en rubrik för annonsen, extremt viktig. Är jag på jakt efter bildäck av en viss storlek eller typ så bör inte annonsen ha rubriken "Svarta gummissaker säljs". Det är roligt, men det säljer ju inte alls. Alltså, försök vara sinnessjukt exakt, men kortfattad, i din rubrik.
Det är så förbluffande mycket roligare och mer säljande att ha bilder på det man säljer. Okej, ska du kränga knark, ormar eller annat olagligt så bör du kanske undvika bilder. Håll dig till en bra rubrik i sånt fall. Men om du ska sälja din soffa eller kanske en tavla så tror jag inte många tycker det är kul utan att kunna få se den först.
Priset är också enormt viktigt. Det funkar knappt längre att ta ut skampris eller chockpris. De som söker efter information/annonser vet också hur man superenkelt kan jämföra ett pris för en vara med en annan. Okej, snackar vi antika prylar eller extrema rariteter så kanske det är en annan femma och då kanske det är okej att låta hästhandlaren i dig sätta priset. Men t ex en rätt gammal "tjock-TV" kan du inte ta 8.000 för. Det är helt enkelt för dyrt.
Och om du nu ska sälja något så är det av största vikt att du inte ljuger i din annons. Ska du sälja en vit frisk hund, och har bilder på denna, så kan du inte vid eventuell affär visa upp en död lax och tro att det funkar. Inte heller försöka sälja en Gibson Les Paul -59 där man tydligt ser på bilden att gitarren i fråga heter Gisson och förmodligen är tillverkad -99 i Kina.
Något som du däremot alltid bör undvika är massa personligt dravel om varför du ska sälja det du annonserar om. Jag bryr mig inte alls om du funderat hela natten innan du la ut din pistol till försäljning eller att du är i behov av snabba cash eller att du egentligen inte vill sälja men kan göra det för ett bra bud. LÄGG FÖR FAN INTE UPP DIN ANNONS DÅ!. Ass...

Talfel

1. Folke Rydén
2. Stamma
3. Vissla
4. Norska
5. Bengt Magnusson

Att ha ett talfel och dela med sig av detta till Sveriges folk via television och radio är något som vi både uppmuntrar och i samma stund förkastar. Det är t ex oerhört charmigt att prata som Folke Rydén och som den där tomten som rapporterar ifrån Idol för aftonbladets räkning. Dessa herrar, och många fler såklart, har ett r-ljud som är hämtat från helvetet. Det är så sinnessjukt  konstigt och lustigt att man tappar all fokus på vad personen i fråga faktiskt pratar om. Det kanske är därför som de fortfarande får prata i TV?
Tänk er följande på Folkes första "intervju" som utrikeskorrespondent:
- Prata lite Folke om random nyheter så bedömer vi dig efter det
- Okej (Folke börjar prata)
- Va? Jag förstår ingenting av det du säger men jag gillar det! Du får jobbet!

Alltså, att prata med sjuka "r" är alltså socialt ok, det är nog tom att föredra.
Men de som stammar då? Varför får inte de prata i radio eller presentera vädret? Det är ju precis lika svårt att lyssna på som de sjuka r:en? Eller folk som alltid visslar lite när dom säger ord med "s" i. Precis som de som stammar så är visselfolket helt bannlysta.
Men att prata norska är helt ok, ja så länge du faktiskt är rätt snygg. Och att brumma som en björn är också helt ok. Det är inte en jävel som klarar fokusera sig på vad Bengt säger men det anses ju vara extremt manligt och lite sexigt att vara hes och ha en låg mörk stämma.

Kontentan:
Fram med mer som visslar, stammar och har andra sköna talfel för just nu är det en extrem orättvisa gällande vilka som får prata och synas i TV och radio.

Morgonlåtar

1. Crazy in love
2. Hands up
3. Have you ever seen the rain
4. Gimme gimme gimme
5. Great expectations

Detta är då alltså låtar som spelats på repeat i mitt huvud när jag vaknat den senaste tiden. Och det är helt uppenbart att låten har satt agendan för dagen. En bra låt, eller en ok låt, har gjort cykelfärden till jobbet något enklare än de dagar då en riktig skitlåt har varit min theme song. Att vakna upp med Crazy in love i huvudet är att jämföra med en bra migränattack. Jill har väl kanske gjort en eller två skapliga bitar men denna är banne mig inte en av dom. Och morgonen när Hands up spelades upp i huvudet var riktigt otäck. Och CCR är helt ok, ABBA likaså (även om min hjärna valde en av de svagare bitarna) men vinnaren var ju såklart KISS. Den dagen gick jag ner i köket och satte på en kanna kaffe med ett leende på läpparna och kände mig oerhört stark och välutrustad inför stundande utmaningar. Ingenting kunde på mig ur balans! Känslan och den låtsas euforin krossades dock rätt kvickt av vind, regn och idioter i trafiken på vägen till jobbet. Men tänk om det hade varit sol, vindstilla och inga bilar ute den dagen? Du underbara och härliga tanke...

Bättre än originalet?

1. Shania Twain
2. Celine och Anastacia
3. Pruttgubbe
4. Countrypojkar

 Det finns tydligen inga som helst betänkligheter när det gäller att slakta låtar vilket denna lista ska påvisa. Offret som leds till slakten är AC/DC "You shook me all night long", en alldeles förträfflig låt. Vad som dock är enormt sorgligt är att etablerade artister tror att denna låten gör dom lite balla och rockiga om de framför den.
Först ut är fröken Twain. Säga vad man vill om henne (hon är sjukt snygg) men framföra AC/DC bitar är helt uppenbart inte hennes pryl. Det är så klämkäckt att det gör ont både i öron, ögon och mage.
Celine är i min bok 2500 mil ifrån allt som heter rock eller hårdrock. Men det tycker ju uppenbart inte hon. Ett stående nummer i hennes, rätt trista, Las Vegas show är att fullständigt förstöra låten. Och för att ytterligare visa tecken på dålig smak så bjuder hon in Anastacia. Va? Oerhört kasst.
Pruttgubben är nästan bäst av ovan nämnda akter. Han kan då alltså "spela" låtar men hjälp av lite luft och sina händer. Vad han tydligen inte märker är att det låter som han sitter och skiter fram låtar. Men det gör ju det bara roligare.
Hayseed Dixie gör ett rent klent försök även dom till en cover. Det som räddar dom är ju att de faktiskt är lite coola. Men är det bättre än originalet? Knappast.

Gnällspiken i mig

1. Kropp som en 95 åring
2. Svininfluensa
3. Däckbyte

Medveten om att det är sjukt tråkigt att läsa om saker som för tillfället stör mig på något sätt men jag känner ett enormt tvång att dela med mig. Jag vill poängtera att detta inte på något sätt är stora saker/problem, bara lite allmänt sådär.
På första plats har vi min extremt klena kropp. Min rygg är tillverkad av tenn och tuggummi och av lilla minsta ansträngning så väljer den att strejka. Precis detta hände igen igår. Vaknar upp och förbannar först katten för att den klöst sönder hela min rygg och förmodligen bajsat och pinkat i såren. Men så var det ju inte, bara tuggummiryggen som tyckte det var dags att latja med mig igen. Så nu har man en hållning som en fantastiskt gammal man. Kommer förmodligen behöva gå och kissa mitt i natten snart...
Och med denna sjukt löjliga hållning så ska jag dessutom få en spruta i armen som enligt utsago ska ge en väldigt ont i armen. Alltså, en svag rygg plus tennisarm. Jag dras fortare och fortare neråt marken.
Och snart måste man dessutom byta däck på bilen. Okej, jag gör inte det själv för det är både ett smutsigt och tråkigt arbete. Jag gillar att betala för sånt. Lämna in bilen och sen prata lite skit med en kille (faktiskt alltid en kille) som är riktigt mycket bättre på att byta däck än jag.

Som ni märker är det relativt löjliga saker jag gnäller över men det blev så i alla fall. Men botemedlet för allt detta finns i denna underbart vackra låt.

Snygg och lökig

1. Livin' on a prayer
2. Dead or a alive
3. Runaway
   
4. You give love a bad name
5. I'll be there for you

Bon Jovi är det lökigaste bandet och ovanstående lista är enbart ett axplock av lökiga låtar. Märk väl att Bon Jovi faktiskt är sjukt bra. Så lökig i detta fallet kan bara tolkas som något positivt. Men det är en bedrift att leverera (hiphop-ord) så enormt många skapligt tramsiga låtar som ändå är extremt bra. Jämför gärna med andra "boy bands" med stora frisyrer så kommer ni se att Bon Jovi lätt vinner. Något som också är spännande med Bon Jovi är att både sångaren och gitarristen ser bra ut på riktigt OCH är duktiga. Det finns säkert andra liknande "snygga" band där det finns någon form av kompetens men det finns inga som håller upp det som just denna orkester/grupp. Skulle väl kanske vara grabbarna i Return i sånt fall...

Myles Kennedy är en av de goda

1. Alter Bridge
2. Solo
3. Slash
4. Mayfield Four
5. Gitarrknäppare

Att gilla Alter Bridge är en paradox eftersom det säkert finns 100.000 liknande band som jag fullständigt avskyr. Men Alter Bridge har några ingredienser som andra orkestrar i samma "genre" totalt saknar. Dom har en sjuhelvetes gitarrknäppare i Mark Tremonti men framför allt så har dom Myles Kennedy på sång och gitarr. Jag har läst och sett jämförelser med Alter Bridge och Creed (3/4 av AB kommer från just nämnda rövband) men det är just Myles som är den stora skillnaden. Okej det är ingen rättvis jämförelse eftersom mongot i Creed faktiskt inte kan sjunga överhuvudtaget. Men det förtar ändå inte Myles sinnessjuka pipa.  Alter Bridge hamnar överst på Myles Kennedys lista.
På plats nummer 2 har vi hans solokarriär. Jag har förvisso inte hört speciellt mycket men det kvittar. Det jag hört är ruggigt bra och soloskivan som släpps under 2010 kommer bli extremt bra. Det bara är så.
På tredje plats hittar vi Slash. Och Slash har ju uppenbart väldigt bra smak eftersom Myles fick sjunga på hans upcoming album som även den släpps 2010.
På fjärde plats har vi det band som Myles frontade innan han hoppade över till AB. Låter som ett klent AB men ändå jävligt bra. Och sist men för bövelen inte minst så har vi Myles egna kvaliteter som gitarrist. Det är fan ingen dussinknäppare som innehar denna gudomliga sångröst. Nej nej, Myles är kunglig även på gura. Vilket inte gör det hela mindre trist. Aaaaight?

Snabba bilar

1. Röda bilar
2. Svarta bilar
3. Gråa bilar
4. Vita bilar
5. Andra färger på bilar

Jag är inte ett dugg intresserad utav hästkrafter, vridmoment eller annat teknisk dravel gällande bilmodeller, motorer, chip-trimning osv. Och anledningen till att jag är så ointresserad beror på att jag för rätt längesedan avslöjade hemligheten med det som ändå är mest intressant, nämligen farten. Och denna hemlighet kan enkelt sammanfattas med denna lista. Röda bilar är alltid snabbast och t ex gröna och gula bilar är alltid sjukt långsamma. Grå bilar är för övrigt de snabbaste bland "vanliga" bilar som typ Volvo, Saab, Toyota och andra Svenssonmärken. Så nu kan ni sluta köpa "allt om motor" och andra kräktråkiga tidningar, för allt ni behöver veta står här.

Bästa skriptspråken

1. PHP
2. Perl
3. Ruby
4. Tcl
5. AppleScript

En lista över de bästa skriptspråken med en tillhörande förklaring till varför de förtjänar sin plats på listan. Fördelen med skriptspråk är att... Nej, det går inte. Detta är helt vansinnigt osexigt och inte ett dugg intressant. Att göra en lista över feta skriptspråk, programmeringsspråk och annan kringgränsande teknik är ungefär lika roligt som att göra en topp 5 lista över saker du brukar ha på din smörgås. Eller lika intressant som att läsa din facebook-status vad du brukar ha på din smörgås, och när du brukar äta den.
Jag stoppar därmed direkt och byter fokus till något som alltid är lika aktuellt. Nämligen vem som skulle vinna av Yngwie och Gud. Det är ointressant i vad de ska tävla i och det är ju som ni förstår en kuggfråga. Yngwie är Gud. Ungefär samma logik som används gällande en jämförelse mellan Lemmy och Gud. Got it?

John Petrucci

1. Komedi
2. Dream Theater
3. Prylarna
4. Go gubbe
5. Skägg

Det är relativt svårt och kanske också rätt onödigt att göra en lista om en kille jag egentligen inte vet så mycket om. Detta eftersom jag inte varit något stort fan av hans orkester men trots det så har jag hittat några saker som jag hoppas blir roligt att skriva om. Ja, och kanske sen även läsa men det är ju helt och hållet upp till den (du) som läser. Gillar du inte metal/hårdrock så kanske denna lista är extremt tråkig fast å andra sidan så har väl 90% av mina listor so far handlat om metal på något sätt. Strunt samma, here wo go:
Eftersom John anses vara en av de bästa och snabbaste gitarristerna (att vara snabb är löjligt viktigt) så har detta lett till en uppsjö utav parodier på hans lektioner, intervjuer och andra sammanhang. John är väl helt enkelt väldigt tacksam att driva med. Och det är kul! Att driva med John är jätteroligt, driva med Yngwie; totalförbud.
Jag kan egentligen inte säga så mycket om Dream Theater eftersom jag lyssnat väldigt lite på deras albums. Fram till för bara ett år sen så hatade jag tom Dream Theater, men det har gått över. Dom får idag 3 pistoler av 5, detta resulterar i en andra plats på listan ovan.
Hade det inte varit för att John envisas med att spela på Musicman så hade denna placering säkert varit överst. Men hopp i helvete va dessa gitarrer är fula. Det kvittar faktiskt hur bra de må vara, för det tvivlar jag inte på, men det gör ont i ögonen att titta på dom. Skulle vilja jämföra dessa gitarrer med synthgitarrer. Ni vet sådana sjukt fula keyboards som t ex Robert Wells brukar "rocka loss" med. Inte alls bra.
Men förutom detta så använder sig John av Mesa Boogie, vilket är top notch och coolt som fasen. Dimarzio gör även pickups åt honom, det är också respekt.Yngwie använder Dimarzio pickups. I rest my case.
Trots alla dessa otaliga parodier på John och alla blogginlägg där John blir häcklad av olika anledningar så går det inte att tycka illa om honom. Okej, jag känner inte honom alls men baserat på de intervjuer jag sett så verkar han faktiskt vara en oerhört trevlig och go kille. Genomsnäll på något sätt. Kanske är en proffsig och påklistrad mediafasad men jag tror inte det. Han är nog en fin och mysig kille som gillar att spela musik.
Det som dock inte är okej är hans skägg. Alldeles för tjockt och märkligt trimmat. Skulle han bara fixa det så hade John stigit i graderna enormt mycket.

Otippat och en del pinsamheter

1. Ultima Thule
2. Carola
3. Hanson, MMMBop
4. Thriving Ivory, Angels on the moon
5. Sebastian

Alla har vi säkert några låtar eller artister som vi vid något svagt tillfälle i livet tyckt var väldigt bra och som man år senare undrar hur i hela friden man tänkte då. Jag kommer delge en lista över några helt förbluffande konstiga artister samt några låtar som är otippade av olika anledningar. Vi rivstartar med första plats och här hittar vi ett gäng snubbar som älskar vikingar, öl, sverigedemokrater och dalahästar. Att jag vid ett tillfälle i mitt liv tyckte att en del låtar med Ultima Thule var okej kan kanske bero på ett extremt grupptryck eller temporär sinnesförvirring. Jag vet att jag även vid tillfälle försökte rättfärdiga den pinsamhet med att "Jo, men musiken är ju bra och inte alla låtar handlar Svea rike och dess invånare". Det var ju såklart ett satans nonsens från min sida. Dom har aldrig varit bra någonstans. Ren och skär jävla dynga som inte går att bortförklara hur mycket man än anstränger sig.
Om man backar bandet ytterligare några år från min semi-rasistiska period så fanns det även en tid när jag tyckte Carola var himla bra. Eller jag tyckte nog snarare att hon var söt och att musiken var ganska trallvänlig. Jag kommer ihåg ett kassettband som Carola prydde omslaget på. Senare fanns det även en vinylskiva och som ni säkert förstår så hände detta någon gång på 30-talet. Allt detta utspelade sig innan hårdrocken gjorde sin entré och fullständigt slukade min själ, tuggade på mitt sinne och spottade ut en liten kille som inte längre hade plats för svensk pop i sitt hjärta.
Massvis med år senare så satt jag och tittade på MTV när 3 stycken extremt feminina småpojkar uppenbarar sig med en låt där refrängen är så extremt korkad att den blev bra. Jo, jag tyckte faktiskt denna låten var väldigt bra. Några år senare brukade jag försöka rättfärdiga mig med att "Jo man jag gillade ju den låten innan den spelades sönder på radio". Det kvittar ju såklart, det är en rätt kass låt och helt klart väldigt pinsam.
På fjärde plats är en helt annan typ av låt och gäng med grabbar som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till. Jag är högst medveten om att jag är den enda människan i världen över 20 år, med en slang mellan benen, som gillar denna låt. Men i detta fallet ska jag inte komma med några bortförklaringar eller påhittade historier om varför den är så bra. Den är fan bara det.
Och samma sak gäller med killen på femte plats. En idol-deltagare som är helt sjukt bra. Idol i sig brukar ju kasta ur sig den ena sopan efter den andra men Sebastian är ett undantag av rang!

Blondinbella, med koll på vardagen

1. Jesus av fågelbacken
2. Tårar
3. Illamående

 Jag vet att jag inte alls borde göra listor om vad som händer i min vardag men gårdagen var rätt speciell och därför tänker jag dela med mig av den. Ni som tycker det blir för mycket facebook/twitter varning över det kan sluta läsa nu och istället spana in mina äldre inlägg. Som om ni kommer göra det! Att bara skriva "kan sluta läsa nu" är ju en ännu större inbjudan till att fortsätta läsa! Och det vet precis alla som väljer att skriva det, även jag såklart. Nog med svammel nu och här kommer förklaringen till första platsen.
När jag igår vid sjutiden skulle ta ett glas vatten så ropar plötsligt min sambo efter mig, med ett tonfall och styrka som direkt avslöjade att något var jävligt fel, att jag skulle komma ut på balkongen fort som fan! Väl ute på min/vår balkong så ser jag en kille/man ligga på grusgången precis nedanför vår balkong. Han ligger i en "jesusposition", alltså med armarna rakt utsträckta, benen ihop och med fötterna i kors. Tänk er jesus på korset så fattar ni.
Efter att ha stirrat på honom i kanske 10 sekunder så blev vi tvungna att ta ställning till om vi skulle:
a) Springa ner och kolla om man mår ok
b) Ropa till honom och se om han svarar
c) Kasta något på honom och se om han rör på sig
d) Låtsas som ingenting, släcka ciggen och gå in i värmen igen
Det som verkligen räddade vår kväll var att medans vi grubblade över våra val så kom det en tant gående och stannade till vid killen som låg där på marken. Jag hörde hur tanten frågade något och killen svarade: "Jo, det är bra".
Tanten skakar på huvudet och går vidare. Killen reser sig nu upp, skakar INTE av sig gruset utan går rätt fram till en dörringång, låser upp dörren och knallar in.
Jaha? Va fan höll han på med? Var det viktigare att han verkade vara ok eller det faktum att vi var så fega att vi inväntade en tant som fick kolla upp honom?
Efter detta kolla vi på en film som handlade om en hund och dess familj. Min sambo grät och jag grät. Oerhört jobbigt. Efter det så åt vi några kilo godis och somnade med spyan i halsen.

Geografi, del 2. Ven

1. Tycho Brahe
2. Cyklar
3. Människor och djur
   
4. Kommun
5. Musik

Dags för nästa del i denna enorma följetong. Jag kommer idag lista saker om ön Ven vilket i förhållande till Kina är något mindre. Anledningen till dagens lista är helgens utflykt till just denna ö.
Den coolaste och mäktigaste snubbe som någonsin bott på ön Ven är utan konkurrens Tycho Brahe. Denna dansk var extremt förtjust i astronomi, bygga stora prylar i järn och rita kartor. Tycho uppfann dessutom en hel del planeter, månen, incest, centimetern och supernovor.
På ön Ven fullständigt vimlar det av cyklar så att alla besökare/turister kan cykla runt på de pittoreska småvägarna. Invånarna på Ven cyklar dock aldrig utan kör alltid moped och åker buss. Vet faktiskt inte varför de som bor på Ven inte cyklar men jag utgår ifrån att de är extremt lata.
Det bor ca 350 personer på Ven och 4 miljarder får. Alla som bor på Ven klär sig i fårkläder och äter fårost. Vi blev bjudna på en dryck av en kvinna från Ven som skulle innehålla fårull. Va? Fårull i dryck! Sinnessjukt äckligt. Denna dryck var från ett medeltidsrecept och var Ven's motsvarighet till glögg. Well det kvittar om receptet är från medeltiden om det ändå smakar röv. Kanske finns en anledningen till att ingen annan förutom kvinnan från Ven i fårakläder valt göra denna dryck sen medeltiden.
Ven tillhör Landskorna kommun och Landskrona är sådär kul.
Det finns ingen musik på Ven och av naturliga skäl då ingen hårdrock. Jag frågade en liten pojke hur de klarade sig utan hårdrock (läs musik) och han sa att de visst hade hårdrock på ön. Efter att ha hoppat upp och ner och skrikit som en idiot i 2-3 minuter fick jag lugna honom och vänligt att förklara att det där var inte alls hårdrock utan bara jävligt obehagligt och kan förmodligen ge men för livet.

Cobra

1. Mannen
2. Namnet
3. Guns n' stuff
4. Brudarna
5. Bossarna

En av de absolut ballaste filmer som någonsin gjorts baserat på i särklass den coolaste figuren någonsin, Cobra. Man har på känn att man inte bråkar med en lirare som kallas för Cobra, och absolut inte om man dessutom ser ut som han gör. Jag skulle tro att just Cobra är det absolut farligaste smeknamnet i världen då det inte direkt är mammas gossar som väljer detta smeknamn. Det är uteslutande gängmedlemmar, elaka knarklangare, mördare och legosoldater som kallas för Cobra. Sen att just Marion Cobretti äger alla deras rövar är ju ingen surprise för han är helt enkelt tuffast, starkast, snabbast och farligast. Han kör även den fräckaste bilen som någonsin tillverkats, svingar de dödligaste pistolerna och klär sig som en riktig badass-hjälte. Alltid i svart, pilotbågar och en skön "don't fuck with me" frisyr. Han dejtar elaka långa brudar och slaktar alltid bossar lekande lätt. Bossar och elaka killar som en vanlig hjälte, typ stålmannen, hade haft problem med fimpar Cobra utan ansträngning. Han är störst. Stor, större, Cobra heter det ju som bekant.

Mötley Crüe

1. Nikki Sixx
2. Tommy Lee
3. Mick Mars
4. Vince Neil

En lista över medlemmarna i ett band som i tonåren var absoluta favoriter. Och kanske den enda listan jag någonsin gör där jag placerar en basist överst följt utav en trummis. Alla vet ju att sångaren följt av leadgitarristen alltid är fränast men jag ska snart förklara varför Nikki vinner över Mick och varför Vince hamnar sist på denna lista.
Utan Nikki Sixx, inget Mötley Crüe. Jag tycker det är så enkelt. Han är själen i bandet och "by far" den coolaste katten som spelat bas i ett glamband. Han var/är dessutom låtskrivare till största delen av bandets fina bitar. Sen att han knarkade ihjäl sig (japp, död i 2 minuter) med Slash på ett hotellrum gör inte saken mindre trist. Okej, man ska verkligen inte glorifiera knarkmissbruk eller överdoser men jag kan inte låta bli att tycka det är lite roligt. Och är det någon som ska lura döden så är det Nikki. Man kan kanske spekulera i huruvida det faktiskt är sant men med den inställningen så dör ju allt som har med rock n' roll att göra. Nikki dog och är cool. En annan oerhört, och totalt objektiv, bidragande anledningen till att Nikki hamnar på plats nummer 1 är att jag först trodde Nikki sjöng i bandet. Detta berodde på att på de planscher som prydde mitt rum, från tidningen OKEJ, så var fan alltid Nikki den som såg ballast ut. Och min spädbarnslogik fungerade så att den som såg coolast ut, måste också sjunga i bandet. Förstå min besvikelse när det uppdagades att den där blonda, rätt feminina killen Vince faktiskt sjöng och att Nikki spelade på en gitarr som saknade 2 strängar. En tung dag i mitt liv.
Fast denna besvikelse vände rätt snabbt när jag fattade att Tommy lirade trummor. Och eftersom Tommy alltid gillat att låta extremt mycket, både med sina trummor och som person (han är nog lite störd på något sätt) så var det ingen svår match för Mötley och Tommy att få en ung kille att drömma om fläskiga trumsolon, trumset som snurrade upp och ner och snabba dubbeltramp. Jag tycker dessutom att Tommy är en av de få i bandet som fixar att visa sig i dagens ramplus och fortfarande se väldigt fräsig ut.
Något som vår nästa man på listan, Mick Mars, inte riktigt klarar av. Mick var ju runt 70 år när han började spela med Mötley och för varje år som gått så har han åldrats 4. Det känns märkligt att inte säga så mycket om en leadgitarrist gitarrspel i ett så stort band, men det tråkiga med Mick är att jag tror Mötley hade varit där de är idag utan honom eller med en annan gitarrist. Eller ännu bättre, tänk om Nikki hade lirat gura istället och förpassat gamle Mick med basen backstage?
Men hur gammal, sliten och blek han än må vara så vinner han över Vince. Har aldrig varit speciellt förtjust i grabben. Han sjunger bara sådär, kör ihjäl polare och ser idag ut som en jävligt alkad lastbilschaffis. Han var förvisso den som med råge låg med mest brudar av grabbarna i bandet men det biter inte riktigt på mig. Skulle man vara imponerad av det så skulle man ju tycka att Fabio är fräck och fräsch. Och så är inte fallet.

Kroppar

1. Människa
2. Gitarr
3. Djur
   
4. Himla
5. Namn

Att kroppar hos människor är det bästa på denna listan är självklart. Det finns få saker som är så laddat och spännande som människokroppen. Din partners, sambos eller kanske kompis kropp är något som intresserar. Formen på kroppen varierar och det fina med det är att så gör även smaken för typ av kropp. En viss person kanske bara gillar Slitzbrudar medan en annan är mer för Micke Dubois-kroppen. Det har ju ingen betydelse för så länge det rycker i baguetten så är allt bra. Det är därför som just människokroppen är den bästa utav kroppar.
Det enda som egentligen är nära att utmana om första platsen är gitarrkroppar. Och det är förbannat nära dessutom! Ingenting som människan skapat är så vackert som en bra kropp på/hos en gitarr. Okej, det finns kroppar även här där smak och tycke spelar in men om man vill generalisera, och det vill man ju alltid, så finns det egentligen bara 3 st kroppar som är något att tala om. Det är:
- LP
- ST
- T
Det som Orville Gibson, Les Paul ( Lester William Polsfuss) och Leo Fender skapade är det viktigaste och största som skett sen man hittade eld.
Djurkroppar är bara roliga och fräcka hos katt och hunddjur. Och hos elefanten också. Resten är rätt ointressanta och i en del fall direkt äckliga. Ormar tillhör de djur som aldrig borde fått en kropp till att börja med. Fantastiskt äckligt djur.
Himlakroppar är rätt skapliga de också men trots sina extrema storhet så är de bara plats 4 som de förtjänar. Okej, hade jag studerat detta mer ingående så hade jag kanske resonerat annorlunda och uppgraderat himlakroppen men för mig så innebär feta och stora kikare bara möjligheten att kolla in nakna grannar och inte månen eller annan trist kropp.
Sist och absolut minst är de som använder namnet Kropp eller Kroppar som sitt eget namn. Inte ett dugg coolt.
Som avslutning så vill jag uppmana att så snart som möjligt kombinera plats nummer 1 och 2 genom att kanske lyssna på något med Eric Johnson, Yngwie, Joe Perry eller Slash samtidigt som ni kollar på porr. Gjutet.

Dixie och musik

1. Lynyrd Skynyrd
2. Andy Timmons
3. Dixie Chicks
4. Black Stone Cherry
5. Tandalösmusik

En kort lista över 5 olika musikakter från den amerikanska södern. Första placeringen går inte att ta ifrån grabbarna i Lynyrd Skynyrd. Att ha Free Bird på sin repertoar räcker till en första plats på nästan vilken lista som helst. Okej, en lista över de 10 snabbaste bilarna skulle kanske inte funka men ni fattar vad jag menar. Free Bird är bäst, så är det bara. Sen att pojkarna dessutom skrivit närmare en miljard andra svinbra låtar gör ju inte direkt första platsen svårare att inneha.
På andra plats har vi en relativt ny bekantskap för mig i form utav Andy Timmons. Killen har lirat med min första stora kärlek vilket är jävligt stort. Okej, hennes musik är rätt lökig men satan va fin hon var! Nog om det nu. Om jag skulle välja en favoritgitarrist så ligger Andy Timmons riktigt bra till. En känsla tillsammans med en teknik som gör en knäsvag. Inte på samma sätt om Olivia gjorde såklart utan en annan typ av beundran. Ah, kolla in killen lira så förstår ni.
På tredje plats kommer jag sticka ut hakan något och påstå att detta är det enda tjejband som är något att ha. Anledningen till detta är delvis att jag inte vet så många andra band med enbart kvinnor men först och främst för att just Dixie Chicks är märkligt bra. Nästan jobbigt bra faktiskt.
Black Stone Cherry är tuff gungrock som andas ökensand, Jack Daniels, svett och jävligt utsvängda brallor. Oerhört tufft alltså. Men du måste lira sån här musik, dricka rätt mycket brännvin och lukta äckligt för att komma undan med utsvängda brallor.
På sista plats har vi all musik från södern som innefattar banjos, gamla gubbar med total avsaknad av tänder och som sjunger om hur gött det är att ligga med grisar och syskon. Det är nästan alltid otroligt dåligt och rätt osmakligt.

Saknade klubbar

1. Cigarettklubben
2. Instrumentklubbar
3. Dvärgklubben
4. "Facebook"klubb
5. Ninjaklubb

I dagens medelklassumgänge så fullständigt vimlar det utav klubbar och provningar där olika sorter av öl, whiskey eller cigarrer ska avnjutas för att sedan kanske betygsättas. Det ingår också väldigt ofta en kort historik om varje produkt som på något djävulskt konstigt vis förhöjer smakkänslan och upplevelsen. En cigarr eller ett glas whiskey som från första bloss eller första mun smakar röv kan genom en liten kort berättelse helt plötsligt smaka enormt fint.
- Jaså, det är har legat i en tunna på havsbottnen i 300 år? Ja, det var ju rätt gott trots allt
Det är idag kutym att precis alla män över 25 ska tycka om cigarrer och whiskey. Man ska gilla röka från Kuba och dryck från antingen Skottland eller Irland. Och man ska påpeka detta så ofta det bara går. Så fort man vädrar ett glas sprit så man skryta om sin Single Malt kunskap och håna all dryck som lagrats mindre än 18 år.
Detta gäller inte alls på cigarettklubben. Här träffas och umgås helt vanliga rökare och pratar om favoritciggen, som du kan köpa på Ica. Man skryter om lungcancer som besegrats och vart man köper billigast smuggelcigg. I denna klubb är alla märken tillåtna oavsett om de rullats av munkar i de skotska högländerna eller av underbetalda barn i Indien. Cigarettklubben är rättvis.

 Instrumentklubbar ska skiljas från vanliga "bandmöten" där musiker träffas för att utöva musik med sina instrument. I dessa klubbar så träffas folk och pratar om sina instrument och provar nyinköpta instrument. Kanske någon har en ny fagott eller elbas som de vill dela med sig. Ännu roligare blir det om alla har samma typ av instrument med sig och det ska provas samtidigt. Högljutt!

Dvärgklubben är en klubb för dvärgar. Inte ovanligt kortväxta människor utan dvärgar som är grymma på att bryta konstiga metaller och svinga yxor.

Att träffas och enbart prata om facebook, eller annat internetcommunity, är en högst saknad klubb. Det är givetvis totalförbjud att använda dator under ett möte. Papper, penna och suddgummi går däremot bra.

En klubb där ninjor träffas, pratar och skryter om vilka samurajer de mördat vore också en bra klubb.

De bästa låttexterna

1. ...
2. ...
3. ...
4. ...
5. ...

Kul va? Man hade kanske anat en lista med de bästa låttexterna men istället blir det fem blanks. Anledningen till detta är helt enkelt att jag inte kan lista 5 låtar med bra texter. Och det beror helt och hållet på min egen totala inkompetens när det gäller låttexter i musik. Jag skulle kunna utlämna mig så pass mycket att jag listar mina "all time" favoritlåtar och sen inte ha en susning om vad de sjunger om. Jag tänker inte göra det dock för det blir alldeles för pinsamt. Men jag lyssnar helt enkelt inte på vad sångaren sjunger om. Det är inte så att jag inte gillar texter, för det gör jag verkligen, men texter fungerar bara för mig i skriven form där jag själv läser varje ord (läs bok). Så när Axl Rose sjöng för mig, i min tidiga ungdom, så vet jag inte med säkerhet om vad han ville säga och jag brydde mig inte. Och till viss del så bryr jag mig inte nämnvärt idag heller. Det är av samma anledning som jag inte gillar Kent.
- Men Kent har ju så världens bästa  låttexter!
Jaha, so?
Det blir ju klart rätt paradoxalt att gilla Bob Dylan, för det gör jag, men även här så är det inte hans texter som griper mig. Istället för att sjunga om en boxare som blir felaktig anklagad så kunde han lika gärna sjunga om en florist som har haft det tufft ett tag. Men bara ha gör det med samma melodier! Och där har vi själva kärnan i detta. Jag älskar melodier men inte texten. Självfallet så har ett visst ord, fras eller mening en enorm betydelse för hur melodin faktiskt formas men man skulle kunna byta ut:
"I was cryin' when I met you
Now I'm tryin' to forget you"
mot
"Pizza lyin' when I hit you
Bye bye flyin' to neglect you"

Det betyder ju inte ett skit, det är jag medveten om men melodin blir ju densamma. Och de där ute som känner mig vet att jag vid flera tillfällen faktiskt hittar på många sådana versioner på låtar jag gillar. För att jag gillar melodin!
Ja, och i 99 procent utav fallen för att det är jävligt bra gitarrspår i låten, but that goes without sayin'

Geografi, del 1. Kina

1. Drakar
2. Kung Fu
3. Coola kläder
4. Munkar
5. Musik

En lista som titeln avslöjar kommer följas upp med fler delar. Denna gång kommer jag lista saker om landet Kina.
Kina är det enda land idag som fortfarande har rätt gott om drakar. Nu snackar vi inte om medelålders välklädda män eller kvinnor som bestämmer om de ska låna ut pengar till dig eller inte, utan om eldsprutande, flygande, förbannade drakar som äter kineser. Utan dessa högst levande kinesiska drakar så hade 80% av alla tatueringsstudios varit tvungna att gå i konkurs eftersom drakar är ett extremt populärt motiv att rista in i kroppen. Och hur lamt hade det inte varit att tatuera in ett djur som inte finns eller är utrotat?
Karate har varit rätt lamt ända sen den där filmen om en ung kille och hans problem med ett gäng som tillhör en klubb som heter Cobra Kai. Det enda som var kul med den filmen är namnet Cobra Kai. Oerhört tufft namn. Så medans Karate har varit passé sen -84 så har Kung Fu alltid varit helt rätt. Man kan sammanfatta storheten med Kung Fu i 2 ord, eller namn; Bruce Lee. Jösses vilken cool katt!
Alla som bor i Kina har identiska kläder. De är svarta, väldigt bekväma och saknar blixtlås. Eftersom man alltid utövar Kung Fu i sina vanliga, svarta och väldigt bekväma kläder så kan man lätt tro att precis alla i Kina är feta på Kung Fu, och det är sant. Alla som bor i Kina kan Kung Fu.
Munkarna i Kina är även de tuffast i världen. Jämför gärna någon trist europeisk munk med en Kina-munk så förstår du snabbt varför. Kina-munken kan Kung Fu, flyga och mixtra med krut. Dom ber dessutom inte lika mycket som de trötta munkarna i Europa.
I Kina bestämmer oftast staten vad som är okej att lyssna på. Extremt smidigt!

Avslutningsvis så är kineser rätt förtjusta i att döda/avrätta för lilla minsta samt att flickebarn är värda sin vikt i grus. Det är inte alls coolt.

Vad är det som luktar? Jo det är KISS

• Gene Simmons
• Spaceman
• Dräkterna
• Musiken
• Bäst före datum

Innan jag börjar med att dissekera och fullständigt spotta på KISS så måste jag börja med att säga att jag egentligen är ett KISS-fan, fast inte som KISS ser ut och låter idag. Det är precis där skon klämmer och nu jävlar ska dom få smaka!
Jag kunde inte bestämma mig för vad jag tyckte vad värst med dagens uppsättning av KISS därav denna punktlista där varje punkt har samma vikt.
Att Gene Simmons har ett rörelsemönster som en orangutang var kul för 20 år sen för då tyckte man kanske att det var skickligt att röra sig så med ashöga klackar. Idag är det fan bara korkat. Och vad är det med tungan anno 2009? Gene har gjort detta i alla år och även detta tappade sin charm för 20 år sen. Det enda som är okej med Gene idag är hans reality show, allt annat som rör Gene och KISS känns väldigt "för 20 år sen".
Nästa punkt avser då alltså de karaktärer som de fortfarande envisas med. Okej att Paul och Gene kör vidare på sina men att kasta in en annan snubbe i Ace's roll är fan inte ok. Och att Spaceman (Tommy Thayer) idag ser ut som en rätt fet Joe Perry är inte heller okej. The Catman bryr jag mig inte så mycket om. Oavsett vem som klämmer sig i den latexdräkten är per default rätt trist just för att ingen förutom Peter Criss kan bära upp den rätt pinsamma rollen.
Och när vi redan är inne på dräkter så kan vi rätt snabbt klara av nästa punkt. KISS ser ut som en rätt bögig version av Lordi. Så är det.
Kolla in detta så  får ni även en vink om hur gubbarna låter idag. Trötta, gamla och tråkiga.
Som redan nämnt, KISS bäst före datum är passerat med fruktansvärt många år. Det är mer intressant idag att diskutera huruvida "bäst före datum" ska vara särskrivit eller inte, än att lyssna på dagens KISS...

Utanför Europa

1. Joey Tempest
2. John Norum
3. Kee Marcello
4. Jämnt skägg

Prestationer som genomförts utanför "moder"gruppen Europe blir såklart inget annat är rätt blekt i jämförelse med just Europe. Det kvittar således hur satans bra det än må vara för Europe är störst. Eller ja, i alla fall i detta sammanhang där vi ska lista individuella prestationer. Det finns såklart andra band som kan man mäta sig med Europe (eller gör det?).
På första plats har vi Joey Tempest och detta utan någon som helt konkurrens utav andra listdeltagare. Joey's soloskivor är genomgående helt underbara. Enough said!
Det är ju otacksamt att tävla med Joey såklart men den som står upp bäst är John Norum. Han har faktiskt gett ut en av världens bästa låtar. Och vet ni varför den är världsbäst? Han skrev den tillsammans med Joey.
Kee Marcello's skiva "Shine on" är rätt hygglig men det är jävligt klent i jämförelse med innehavarna till plats ett och två. men det blir ändå en 3:e plats för den gode Kee. Och varför? Jo för det som övriga medlemmar gjort i Europe är lirat med Thore Skogman, pratat i radio och varit allmänt fattiga. Skäms på er!

Lunchmusik

1. Dark Funeral
2. Behemoth
3. Gorgoroth
4. Carcass
5. Cradle of filth

En väldigt enkel lista över 5 videos som passar bra innan lunch, eller precis efter. Vi snackar snubbar som skjuter ut hjärnan, asäckliga ormar, litervis med blod, nakna människor och annat som är bra att ta med sig till lunchbordet. Det är inte så att jag på något vis förespråkar det som herrarna håller på med men visst är det ändå rätt underhållande att titta på? Och det är ju bara på "film" trots allt. Dom är säkert hur snälla och goa som helst när väl videokameran stängts av. Ja, med undantag för Gaahl. Han är aldrig snäll.

Tungvrickare

1. Sex laxar i en laxask
2. Packa pappas kappsäck
3. Sjuhundrasjuttiosju sjösjuka sjömän
4. BWO

Ordlekar av formen "tungvrickare" har kanske inte det absolut högsta underhållningsvärdet men för ett gott skratt prova då gärna att säga de 3 översta snabbt och mena det. Och när ni är klara med det prova då att säga "Bodies without organs är ett bra band" snabbt och mena det. Eller prova kanske att säga "Bodies without organs är ett bra band" långsamt och mena det. Ni ser! Det går inte!

Lära dig spela gitarr

1. Enkelt
2. Välkänt
3. Favorit
4. Plåga
5. Imponerande

Att lära sig spela gitarr är oftast väldigt roligt och givande för dig själv men inte alltid för de runt omkring dig. Det är precis det som denna lista ska försöka påvisa.
Du startar med något otroligt enkelt just för att det är en skön känsla att känna att man klarar av något. Kanske "blinka lilla stjärna" eller någon annan barnvisa. Du spelar såklart inte upp detta för någon för det är pinsamt att enbart bemästra barnvisor.
Men efter ett tag så går du över till något extremt välkänt, och fortfarande enkelt. Poängen med detta är att du ska känna igen "riffet" eller låten och det ska vara lite häftigt (du började ju trots allt spela för att få umgås oftare och mer intimt med någon av det motsatta könet). I nio av tio fall så väljer du "smoke on the water". Och när du lärt dig detta riff så glömmer du att du faktiskt alltid hatat denna låt och ännu mer avskytt när noviser ska spela upp det för dig. Allt detta är borta och du tycker ba ba ba, ba ba ba baa är det coolaste du någon gång hört. En annan fördel med att lära sig en sjukt enkel och välkänd pryl är att det känns mer övertygande med "smoke on the water" än att du bara plockar upp en gitarr, slår till E-strängen några gånger och hävdar att det är en låt du skrivit själv. Inte ett dugg coolt.
När du nu kan spela några välkända enkla prylar på din gitarr så börjar du spela dina egna favoritlåtar. Ja, du väljer nog de som du klarar av att spela såklart. Skulle din favoritlåt vara något med Yngwie så bör du vänta ett tag till innan du ger dig på det. Eller inte! Det vore tufft att som första låt lära sig något CP-svårt men risken att du slår sönder din gitarr efter några veckor är stor.
Men nu när du kan spela några enkla låtar och några favoritlåtar så är det dags att bredda din repertoar. För du kommer bli tvingad att spela massa dumheter på fester och familjetillställningar. Och hur mycket du än hatar det så är det faktiskt bättre att just du spelar Tomas Ledin-låtar än att behöva lyssna på någon annan göra det.
Men när du väl kommit förbi alla dessa hinder av tråkiga låtar och trista uppdrag så kan du äntligen börja spela det du faktiskt vill. Och oavsett hur svårt det än må vara så är det nu legitimt att spärra in dig i flera veckor för att öva skalor. Kom dock ihåg att ingen jävel i världen vill höra dig öva skalor så spela väldigt tyst.

Live

1. Live
2. Live
3. Live
4. Live

En "typo" tänker ni kanske? Inte på långa vägar! Detta är dagens lista över saker som är bra med "live". På första plats har vi att uppleva saker live. Oslagbart såklart. Har man någon gång försökt göra något i dåtid eller i framtid så förstår man snabbt charmen med att uppleva saker live. Du kanske ser en sumobrottningsmatch live eller en konsert. Vi kan stretcha lite på det och godkänna vissa "live"-sändningar som saker som sker live, även om det av naturliga skäl är en viss fördröjning inblandat i detta live. Men vi köper det som live helt enkelt.
På nästa plats, nummer 2, har vi att leva. Jag kunde kanske skriva "to live" tänker ni på min lista över denna placering men det skulle förstöra något oerhört, eller hur? Men just att leva borde kanske lätt toppa listan. För utan detta så är det svårt att uppleva något annat på listan. Men att leva är så givet att du tänker inte så mycket på det. Ja, det finns ju en uppsjö av undantag här också såklart men vi orkar inte gå in på dom nu. Så, att leva är på plats nummer 2.
På 3:e plats har vi ett band som kallar sig live. Sångaren framträder ofta helt skallig. Det beror troligen på en hårsjukdom eller en skalpering. Men det kvittar, vi gillar honom ändå. Bandet i sig är rätt bäsigt men skit i det.
På 4:e plats har vi grabbar, och enormt sällan tjejer, som klär ut sig till extremt konstiga och roliga saker och ger sig ut i skogen och slåss på fullaste trams. Så där har vi det. Att leka troll i skogen är fantastiskt mycket sämre än att kolla på fotboll, live alltså.

Hårdsrocksmode

1. Överkropp
2. Underkropp
3. Ytterkläder
4. Huvudbonad
5. Accessoarer
   
6. Skor

Att klä sig som en hårdrockare varierar såklart beroende på situation, arbetsform, attityd, ålder och välstånd. Jag tror det är få poliser och doktorer som springer runt med nitarmband och Judas Priest-ryggmärken men när uniformen väl glider av så syns säkert en snyggt urtvättad KISS t-shirt. Och om ditt arbete utförs på ett kontor där du kanske måste ha kostym eller träffa kunder dagarna i ända så får du helt enkelt kompensera med väldigt mycket hårdrock efter 17.00. Ja, jobba längre än 17.00 är inte hårdrock. Och när vi ändå är inne på det här med tider och arbete så är arbete inte speciellt mycket hårdrock men det är ett nödvändigt ont för att kunna klä sig som en hårdrockare. Och kom ihåg; att stjäla dina kläder är inte coolt. Om ditt arbete är att utöva hårdrock (sjunga, spela gitarr eller trumma) och få pengar för det, då har du förhoppningsvis redan koll på allt jag kommer nämna.

Överkropp
T-shirts med tuffa band som motiv, så kallade "music t-shirts", är extremt rätt. Desto mer slitna desto bättre. Ska du prova på en t-shirt utan bandmotiv, undvik då allt med vikingar och vargar. Vikingar och vargar må vara ballt att sjunga om men att visa upp dom är konstigt.
Att bära en skjorta är svårare. Det kräver en viss status för att komma undan med en skjorta som hårdrocksplagg. Men om du nu måste det så dra antingen på dig en ljus jeansskjorta eller en svart skjorta. Det är jävligt viktigt att du undviker skjortor med tryck. Har du någon gång sett en snygg Motörhead-skjorta? Skit i vanliga tröjor. Det värmer bara och inget annat.

Underkropp
Extremt slitna jeans eller skinnbyxor är coolt. Men det är så enormt få som kan bära upp ett par skinnbrallor. Slash lyckas med det, Kirk Hammet klarar det inte. Du behöver aldrig ha underkläder. Kalsonger är fan inte hårdrock.

Ytterkläder
Jag vet, ytterkläder låter rätt mammigt men med detta menar jag jackor, västar och annat som du kan tänkas ha till din t-shirt. Med ytterkläder menar jag däremot in mantel. Det är bara snubbar som håller på med live som bär mantel och det kan vi nog enas om att det är inte alls hårdrock. Långa rockar är knepigt. Med fel rock riskerar du att se lite Matrix ut eller väldigt militärisk ut. Så skit i rocken helt enkelt. Satsa istället på en jeansjacka.

Huvudbonad
Hatt är stenhårt. Men att bära hatt kräver verkligen sin karl. Det blir skitfånigt om du slarvar med de andra hårdrockskläderna och tror att en hatt kan rädda dig. Nix.
Keps ska du undvika. Det är bara Nicke Hellacopter som klarat av att bära det och ändå se rätt hårdrock ut. Sombrero, fez och indianskrud ska du sky som pesten.

Accessoarer
Feta kedjor i guld eller sjukt stora klockor på bröstet ska du alltid undvika. Men annars kan du kasta på dig vad fan som helst. Så länge det antingen ser fräckt ut eller låter mycket så är du hemma.

Skor
Boots av ormskinn är extremt ballt. Har du inte råd med det så kan du göra ett par egna med ett par vanliga tretorn-gummistövlar, corn flakes och lim. Sneakers är faktiskt rätt hårdrock tack vare Iron Maiden. Har ni sett Dave Murray i något annat än sjukt stora vita sneakers? Så alla ni som gillar sneakers, tacka Dave och hans extremt stilsäkra kompisar i bandet.

Förklaringen till listplaceringen för de olika attributen är att du klarar dig med bara hårdrock på överkroppen, även bara på underkroppen. Allright, bar underkropp kanske inte låter som det borde inneha första placeringen men en Metallica t-shirt och svajjande *** är hårdrock. Sen är listan helt vidöppen. Ytterplagg är fränare än huvudbonader men inte mycket. 5:a och 6:an är jämnt skägg.

Ska tillägga att förutom ovanstående guide i hur du klär dig som en hårdrockare, så måste du alltid undvika kamouflage som mönster. Det är bara folk som lyssnat på Limp Bizkit som går runt med kamokläder och Limp Bizkit ÄR INTE HÅRDROCK!

Up with the rooster

1. I'll cry for you
2. Shine
3. Patience
4. Lift u up
5. Hallelujah

Att vakna extremt tidigt och antingen riva av några riff med elgitarren på volym 11 eller pressa dina högtalare till sitt yttersta med random dödslåt är ju inget annat än respekt. Men för att klara av det måste du antingen bo ensam ute i skogen, bara ha döva (döda?) grannar, lika tuff partner som du eller en "kom och plocka om du kan" attityd. Om du inte har något av det så passar denna morgonlista utmärkt. Det är helt enkelt 5 lugna, stillsamma låtar som omöjligt kan störa. Okej, låt nr 5 är ju sinnessjukt slaktad av alla idoldeltagare, och därmed säkert stör, men det är fortfarande en rätt skön låt. Och nej, Cohens original är fan inte bättre. Det är möjligen lite creddigare att tycka det men det kvittar, denna versionen äger Cohens röv.

With my sword by my side

1. Riddarsvärd
2. Japansvärd
3. Lasersvärd
4. Värja
5. Låtsassvärd

Att bära svärd är idag inte alls okej. Delvis pga knivlagen men svärdet är helt enkelt inte lika tufft längre. Det är dock oerhört gångbart att sjunga om svärd vilket många rockorkestrar så framgångsrikt gjort. Men om man då skulle lista svärdet så kommer jag fram till ovanstående lista.
Riddarna hade helt klart de ballaste svärden. Sjukt stora, klumpiga och säkert jättetunga. Ändå envisades dom med att bära med sig det hela tiden. Ascoolt.
Alla svärd som användes i Japan var också tuffa och säkert vassa som tusan. En ninja kunde ses promenera med sitt vassa, och förmodligen snabba, svärd. Då gjorde man rätt i att hålla sig undan.
Lasersvärd är ju helt overkligt med ändå rätt tufft. Alla har vi som barn fäktat i luften med en pinne och gjort massa "voom" "voom" ljud och lekt att vi var kära i vår egen syster och ville döda farsan.
Värjan är dock inte speciellt tuff. Skitliten och tunn. Ska man peta någon till döds med den eller?
Låtsassvärd är dock det sämsta man kan ha, om du inte låtsas att det är gjort av laser såklart. Låtsassvärdet brukar nästan alltid finnas vid sidan av en 17-årig kille som klätt ut sig till en alvprins. Skitdumt är det.

Fel låt vann

• I just called to say I love you, Stevie Wonder
• För fet för ett fuck, Svullo med Electric Boys
• Smoke on the water, Deep Purple
• We're not gonna take it, Twisted Sister
• Englishman in New York, Sting
• Wind of change, Scorpions

Denna lista är i punktform, alltså en punktlista. Det finns ingen inbördes rangordning och en punkt är lika mycket värd som vilken annan punkt som helst. En tanke som inte alltid varit applicerbar i Sjöbo.
En sån här lista kan göras precis hur lång som helst och detta är enbart ett axplock utav artister som blivit väldigt stora med "fel" låtar. Och en låt som jag anser vara fel kan möjligen vara helt rätt för dig, men det är ointressant just nu.
I just called to say I love you är verkligen inte alls bra. Det är orättvist att jämföra den med andra fina bitar av Stevie men jag vill understryka att det är inte en eventuell jämförelse som gör I just called to say I love you så enormt svag. Den är faktiskt bara väldigt dålig.
Låten med Svullo och Electric Boys är knepigare att döma. Låten i sig är ju faktiskt lite rolig, Svullo var fan riktigt kul emellanåt och Electric Boys är störst. Det som är fel i detta fall är att väldigt många förknippar Electric Boys enbart med denna låt. Och det är där det blir fel. Electric Boys borde inte bara vara kända för fucklåten, de borde vara kända för denna.
Smoke on the water är en bra låt. Men är den i närheten av detta?
Twisted Sisters bidrag till denna lista är ett praktexempel på en riktig skitlåt som blev stor och gjorde bandet större trots en djävulskt kass låt. Vill man lyssna på Twisted ska man lyssna på The Price.
Detsamma gäller nästa artist, Sting. Okej, han är inte direkt hästbra överlag men jämför gärna Englishman in NY med I hung my head. Och när ni blivit övertygade så letar ni upp versionen med Johnny Stålar, där kommer ni kapitulera totalt.
Scorpions är tyskt, löjligt tyskt och jag gillar överlag tysk metal/rock. Tyskland som land? Not so much. Men Scorpions problem är ju att de ger ut 800 Wind of Change-låtar när de borde satsa mer på Your Light-prylar.

Vänner

1. Sagofigurer
2. Superhjältar
3. Rika
4. Kriminella
5. Psykopater

Att ha en sagofigur som vän är så klart rätt omöjligt, om du inte är väldigt ensam och även pratar med dina växter. Men om det vore möjligt så skulle det nog ändå vara lite knepigt.
- Tjena Gandalf. Ska du med och ta en bira ikväll?
- Nej, kan inte tyvärr. Ska fimpa en elak drake ikväll.
- Allright, imorgon kanske då?
- Kan inte då heller tyvärr. Det var några småttingar som ville ha hjälp med att pajja en ring.

Superhjältar och nog också svårt att "keep up" med. Om man frågar stålmannen om han vill ut och dricka öl så föreslår han säkert på toppen av en pyramid eller jävligt nära solen. Jättesvårt.
Extremt rika vänner är nog inte heller så enkelt. Om de vill att man ska hänga med till St Tropez i helgen så får man vackert svara att man måste nog lägga undan lite först, i något år eller 2.
Kriminella vänner är också knepigt. Det är säkert coolt om man själv är kriminell men annars kan det uppstå situationer som är svåra att hantera. T ex om ens polare ber en vänta med motorn igång utanför banken eller om man kan ta hans väska också när man ska flyga hem från Thailand.
Psykopater är dock absolut värst som kompis. Okej du kanske inte blir vän med en psykopat men din kriminella vän kanske väljer att löpa linan fullt ut och börja mörda helt vilt. Det är då man börjar frysa ut psykopaten genom att inte svara på hans SMS.
Alla dessa vänner är ju knepiga men sagofigursvännen är nog ändå bäst. Enormt bekvämt att be sin polare Gandalf att trolla fram en tunna mjöd om man inte hann gå till systembolaget.

Soldier of fortune

1. Deep Purple
2. Opeth
3. Whitesnake
4. Soldier of fortune
5. Greece

Att detta är en av de finaste låtarna i världen råder det inget tvivel om. Skulle det mot all förmodan finnas något motstånd till detta mästerverk så kan ni sluta läsa nu och fortsätta lyssna på Rix FM och det alldeles förskräckligt tråkiga Morron Zoo.
Att originalet toppar listan är en lågoddsare. Det är så perfekt genomfört att även efter den 1000:e lyssningen känns det fortfarande i magen och i tårkanalerna. De enda som möjligen kan utmana plats 1 är herrarna i Opeth. En alldeles fantastisk version. Whitesnake gör ju såklart en sjuhelvets version just för att det är Whitesnake, och hur svårt är det att göra cover på sina egna bitar?
På 4:e plats hittar vi en en annorlunda version av låten. Det är inte alls en låt utan någon form av datorspel. Trots detta så är nummer 4 trevligare att lyssna på än grabbarna som kvalar in på plats nummer 5. Avskyvärt. Inte ens kul, bara dåligt.

Att arbeta

1. Arbeta
2. Lyssna på musik
3. Internet
4. Toaletten
5. Prata i telefon

Att arbeta kommer på första plats är ingen slump. Det borde rimligen vara det viktigaste och i lyckliga fall även det roligaste. Att chansa och sätta just arbeta på en 3:e eller 4:e plats är direkt korkat då listor kan läsas utav alla (läs; din chef). Att lyssna på musik medans du arbetar är både uppiggande, givande och underhållande. Så länge du håller dig till musik som innefattar mycket gitarrer vill säga. Att undersöka internet är även det en bra sak att göra på ditt arbete. Många gånger är du beroende utav Internet för att utföra ditt arbete men i de flesta fall så berättar Internet bara för dig om de senaste resultaten inom idrottsvärlden. Att gå på toaletten på ditt arbete är som en minisemester. Toaletten är förhoppningsvis ren och fräsch och du får betalt medans du har det bra. Att prata i telefon är ett nödvändigt ont. Ett kasst substitut för att träffa någon men självklart fantastiskt mycket bättre än att skriva mail, e-brev.

Att vara på gymet

1. Bastu
2. Prata skit
3. Duscha
4. Lyfta tungt
5. Motionsträna

Att sitta i bastun efter ett pass på gymet är utan tvekan det bästa med att gå till ett gym. Att prata skit mellan sina olika övningar är även det väldigt trevligt. Till och med att duscha är roligare än att faktiskt träna. Och det är utan tvekan motionsträning/uppvärmning som är det absolut tråkigaste man kan göra på ett gym. Ja, om man inte räknar in ytterligheter som att skada sig eller få stryk, men det händer ju så sällan så det kvalar inte in på listan.

Michael Amott

1. Arch Enemy
2. Carcass
3. Spiritual Beggars
4. Carnage
5. Disaccord

Detta är då en lista på de topp 5 band som denna snubbe lirat i. Det hela är väldigt enkelt. Arch Enemy är bättre än Carcass, Carcass är bättre Spiritual Beggars.
Carnage och Disaccord har jag aldrig hört och placerar sig därmed på 4:e resp 5:e plats. Så går det med band som inte hör av sig.

Morgonmusik

1. We will be strong
2. Stranger in this town
3. Far beyond the sun
4. Rainy days revisited
5. Change

För att lätt komma igång med dagen så behövs något glatt, rockigt, tufft och svindlande bra. Detta finns förpackat i låt 1 med John Norum från skivan Face the truth. När dessutom Joey Tempest lånat ut sin stämma så blir det helt enkelt sjukt bra. Efter att ha rivstartat med Norum så dras tempot ner något i låt nummer 2. Richie Sambora är inte bara vass på gitarr utan sjunger även som en hel karl. Snubben i låt nummer 3 känner man igen efter några sekunders lyssning. En komplett morgonlåt med herr Malmsteen. Efter denna svenska gitarrvirtuos följer några andra killar som även de kunde spela gitarr i låt nummer 4. The Hellacopters låt är även den helt perfekt att värma morgonen med. Avslutningsvis bjuder pojkarna i Blind Melon på en fin akustisk truddelutt och efter denna morgonlista så är man redo att tackla precis vad som helst!